Bodelning makar

Utskriftsversion

Tipsa en vän

BODELNING VID SKILSMÄSSA

Skilsmässa - hur gör man?
När två personer som är gifta inte längre vill vara det ansöker man om äktenskapsskillnad hos tingsrätten. Har man hemmavarande minderåriga barn utgår automatiskt en betänketid på minst 6 månader innan tingsrätten kan meddela dom. Detsamma gäller om en av parterna inte vill skiljas. Bra info om detta finns på www.dom.se.

Vad är giftorättsgods?
När två personer ingår äktenskap innebär detta som huvudregel att den egendom som makarna äger blir giftorättsgods, ÄktB 7:1. Vardera maken äger och förvaltar sin egendom och ansvarar för sina egna skulder. Vid en bodelning, som skall vara skriftlig och undertecknas av båda parter, aktualiseras den latenta rätt som makarna har till varandras egendom, till giftorättsgodset. En make har vid bodelning rätt till hälften av den andre makens giftorättsgods, efter avräkning för skulder.

När gör man en bodelning?
En bodelning mellan makar blir aktuell vid tre olika tillfällen: då ett äktenskap upplöses med anledning av äktenskapsskillnad, vid den ena makens död och som en fördelning eller förändring av makarnas egendomsförhållanden under äktenskapet, ÄktB 9:1. Är man inte överens om hur tillgångarna ska fördelas kan man ansöka hos tingsrätten om en bodelningsförrättare som betalas av båda parter gemensamt. Rätten att begära bodelning preskriberas inte, men lång passivitet kan leda till att rätten går förlorad.

Hur går en bodelning till?
Det första steget i bodelningsprocessen brukar benämnas andelsberäkningen. Här är det fråga om att makarna skall utreda boet och fastställa vilka tillgångar och skulder som finns. Vid andelsbestämningen skall man komma fram till hur mycket var och en har rätt att få av det gemensamma giftorättsgodset. Det relevanta är att räkna fram nettogiftorättsgodset, vardera maken har nämligen rätt att räkna ned värdet på sitt giftorättsgods med summan av de skulder som vardera maken har.

Vad ingår i en bodelning?
Vilken egendom som skall bli föremål för bodelning styrs av den kritiska dagen, vilket innebär att man skall bedöma egendomsförhållandena som de såg ut den dagen som talan om äktenskapsskillnad väcktes. Det sagda innebär alltså att tillgångar samt skulder som förvärvats efter denna tidpunkt normalt lämnas utanför bodelningsprocessen.
Har man inte sedan tidigare gjort sin egendom till enskild egendom är all egendom en make äger hans giftorättsgods och skall delas lika. Enskild egendom ingår inte i en bodelning med anledning av skilsmässa.

Hur gör man egendom till enskild och vad innebär detta?
Egendom kan göras enskild på tre sätt, genom äktenskapsförord, genom villkor av tredje man i gåvobrev eller testamente eller genom villkor i förmånstagarförordnande. Har enskild egendom ersatts av annan egendom blir även denna enskild, om man inte i äktenskapsförord bestämt att det som ersätter den ursprungliga egendomen skall vara giftorättsgods.

Egendom avsett för personligt bruk
Visst giftorättsgods kan ”i skälig omfattning” undantas från bodelning och därmed inte ingå i det gemensamma bohaget, utan att avräknas på lott i boet, och detta rör sig främst om kläder, smycken och andra tillhörigheter som är avsett för ägarens personliga bruk. Egendom som kan användas av andra men som rent faktiskt bara används av ena maken kan inte enbart på grund av denna omständighet uteslutas från det gemensamma bohaget. Det rör sig också om föremål som glasögon och hygienartiklar som endast fyller ett behov för ägaren. Dock ingår inte t.ex. fast egendom eller bostadsrätt.

Personliga presenter
Personliga presenter kan också undantas från bodelning om det kan anses skäligt vid beaktande av makarnas ekonomiska förhållanden. Undantaget för presenter gäller även om dessa inte används uteslutande för personligt bruk av mottagaren. Egendomen får dock inte ha ett sådant högt värde att det med hänsyn till makarnas allmänna standard och ekonomiska situation kan anses oskäligt att egendomen undantas. Ett dyrbart smycke kan ses mer som ett objekt för kapitalplacering än som ett bruksföremål och därmed vara att anse som giftorättsgods.

Att notera – detta är lagregler. Är makarna överens om att dela sin egendom på annat sätt så fungerar det alldeles utmärkt, om det inte gäller tvingande regler.

Hur fördelar man egendomen?
När boet blivit utrett på ett tillfredsställande sätt är huvudregeln att en likadelning av det gemensamma nettogiftorättsgodset skall ske i enlighet med stadgandet i ÄktB 11:3. Detta brukar oftast resultera i att en av makarna skall avstå en del av sitt giftorättsgods till förmån för den andra maken. Man brukar tala om att den make som har minst giftorättsgods har ett krav på utjämning.

Undantag från regeln om likadelning
Det finns dock några regler som innebär en avvikelse från huvudregeln om likadelning, t.ex. jämkningsregeln i ÄktB 12:1. Den gäller bara vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller bodelning under äktenskapet. Regeln innebär att en make kan få behålla mer av sitt giftorättsgods än vid en hälftendelning, men kan aldrig medföra att maken tillskiftas mer av den andre makens giftorättsgods. Avsikten är att regeln skall användas restriktivt.  

Ett annat undantag från huvudreglerna vid andelsbestämning är vederlagsregeln i ÄktB 11:4. Har en make utan den andre makens samtycke inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes i inte obetydlig omfattning minskat sitt giftorättsgods genom gåva eller använt sitt giftorättsgods för att öka värdet på sin enskilda egendom ska den andre makens andel vid bodelning beräknas som om detta värde fortfarande fanns kvar som den andre makens giftorättsgods. Dennes del i giftorättsgodset minskas med motsvarande summa. Det krävs inte att maken gjort någon av ovan nämnda transaktioner i syfte att undandra egendom från den andre maken.

Vem får vad?
När andelsberäkningen är avklarad vidtar nästa moment, nämligen lottläggningen. Detta steg syftar till att fördela de olika tillgångarna i boet på lotter och leder fram till att det bestäms vilka konkreta tillgångar och skulder som vardera maken skall få på sin lott. Vid lotternas utläggning gäller som huvudregel att vardera maken först och främst skall få egendom ur sitt giftorättsgods på sin lott eftersom man härigenom rubbar äganderättsförhållandena så lite som möjligt. Reglerna om lottläggning är dispositiva och makar kan därför avvika från regelverket om man är ense.

BODELNING VID DÖDSFALL - ARV

Vad händer om en person avlider?
Sedan 1988 har två personer som ingått äktenskap med varandra rätt till arv efter den först avlidna maken.
Är det en ogift person som avlider går arvet i första hand till barn och vidare i nedstigande led. Finns varken make eller barn går arvet till föräldrarna, om dessa finns i livet, annars vidare till syskon respektive syskonbarn.

Vem ärver min makes egendom?
Man brukar tala om att den efterlevande maken ärver den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket i princip innebär att denne kan göra vad den vill med det ärvda, dock med en viktig inskränkning. Den efterlevande maken kan inte testamentera bort den kvarlåtenskapen som ärvts i samband med den andra makens dödsfall. Anledningen till denna ordning är att den efterlevande maken skall kunna leva vidare utan att behöva lösa ut arvingarna. I det här sammanhanget är det viktigt att notera att den efterlevande maken ärver en viss andel i boet med fri förfoganderätt och inte vissa specifika föremål.

Lagändringen som genomfördes 1988 innebär att makars gemensamma barn inte får ut något arv efter den först avlidna föräldern, utan får först ut arvet när båda föräldrarna är avlidna. Detta gäller alltså för gemensamma barn. Däremot ser regleringen annorlunda ut när det gäller särkullbarn, alltså barn som inte är makarnas gemensamma. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter den avlidna föräldern och inte behöver vänta till dess att styvmodern eller styvfadern har avlidit. Givetvis kan ett särkullbarn av egen vilja avstå från sitt direkta arv och vänta med att ta ut sitt arv tills båda makarna är döda. Särkullbarnet får då en efterarvsrätt på samma sätt som makarnas gemensamma barn.

Makar som vill begränsa ett särkullbarns direkta arvsrätt kan upprätta ett testamente där
50 % av det som kommer att utgöra detta barns arvslott kan undandras från denna. Det finns dessutom skyddsregler för en efterlevande make som aktualiseras när kvarlåtenskapen i boet är liten. Reglerna gör att särkullbarnet arvsrätt får stå tillbaka och skjuts upp till dess att båda makarna är avlidna.

Hur går en bodelning till vid en makes död?
Någon bodelning ofta inte blir aktuell när en av makarna avlider, eftersom den efterlevande maken erhåller samtlig kvarlåtenskap genom giftorätt och arvsrätt. Detta gäller dock endast när makarna enbart har gemensamma barn och inget testamente är upprättat. För den situation att det finns särkullbarn eller den avlidne maken efterlämnar testamente måste en bodelning genomföras.
När en bodelning skall genomföras efter makes död kan man säga att bodelningen blir mellan den efterlevande maken på den ena sidan och den avlidnes arvingar eller testamentstagare på den andra sidan. När det gäller frågan om värdering av tillgångar är den kritiska tidpunkten för detta den dag som dödsfallet inträffade.

Vad händer med en livförsäkring?
Utbetalning från en livförsäkring utgör ofta en stor del av vad en efterlevande får ekonomiskt efter den avlidne. Finns det en förmånstagare till livförsäkringen ingår det utfallande beloppet inte i kvarlåtenskapen utan ska istället tillfalla förmånstagaren eller förmånstagarna och fördelas enligt förordnandet. Dock kan ett förmånstagarförordnande jämkas till förmån för efterlevande make och bröstarvingar om ett oskäligt resultat skulle bli följden vid en tillämpning av förordnandet och förmånstagaren får då avstå hela eller en del av försäkringsbeloppet.
En sambo som är insatt som förmånstagare kan då få svårigheter att få ut försäkringsbeloppet om det finns barn med i bilden och sambon kan då bli helt utan ersättning. Jämkning skall dock bara ske i undantagsfall och man ska beakta skälen för förordnandet, makens och bröstarvingarnas ekonomiska förhållanden men även respektera försäkringstagarens vilja.